EU:s renoveringsvåg – befintliga byggnader driver nästa byggboom

I centrum för denna utveckling står EU:s initiativ Renovation Wave (renoveringsvågen). Enligt Europeiska kommissionen står byggnader för cirka 40 procent av energianvändningen och 36 procent av koldioxidutsläppen inom EU, vilket gör renovering avgörande för att nå klimatmålen och minska Europas beroende av energimporter.

I denna artikel tittar vi på hur renoveringsvågen redan i dag påverkar byggprojekt – och varför den kommer att fortsätta göra det under överskådlig framtid.

Vad är EU:s renoveringsvåg?

Renoveringsvågen är ett flaggskeppsinitiativ inom EU:s gröna giv, framtaget för att hantera klimat- och energipåverkan från Europas befintliga byggnadsbestånd. Målet är att renovera 35 miljoner byggnader till år 2030.
De övergripande målen är att:
•    Fördubbla den årliga renoveringstakten till 2030
•    Minska energianvändning och utsläpp från byggnader
•    Förbättra byggnaders prestanda, inomhusmiljö och motståndskraft
•    Skapa arbetstillfällen och stimulera investeringar i hela byggsektorns värdekedja

Europeiska miljöbyrån (EEA) pekar på att befintliga byggnader utgör den största outnyttjade potentialen för utsläppsminskningar, även i länder som redan ligger långt framme. Nästan 75 procent av byggnadsbeståndet är i dag energimässigt ineffektivt, och över 85 procent av dagens byggnader förväntas fortfarande vara i bruk år 2050. Samtidigt sker energirenoveringar i alltför långsam takt.

Hur ska detta uppnås?
I praktiken kombinerar renoveringsprojekt i allt högre grad:
•    Energieffektiviserande åtgärder
•    Utbyte och modernisering av tekniska system
•    Förbättrad dokumentation och livscykeldata
•    Uppfyllande av både nationella och EU-gemensamma rapporteringskrav

Renovering är en informationsintensiv disciplin

Till skillnad från nyproduktion startar renoveringsprojekt ofta med ofullständig eller osäker dokumentation. Ritningar kan vara inaktuella, tekniska system sakna dokumentation och tidigare ombyggnader vara bristfälligt redovisade.
Därför är renoveringsprojekt i hög grad beroende av:
•    Korrekt relationsinformation (as-built)
•    Strukturerad dokumentation av upptäckter och förändringar
•    Löpande uppdateringar i takt med att förutsättningarna förändras
•    Tydlig spårbarhet för framtida drift och regelefterlevnad

Det är därför renovering inte bara är en byggteknisk utmaning – utan också en utmaning i informationshantering.

Renoveringsvågen i Norden

På flera sätt ligger Norden i framkant. Även om nordiska byggnader generellt är mer energieffektiva än EU-genomsnittet, så:
•    Finns ett stort bestånd uppfört under 1950- till 1980-talen som nu kräver omfattande renovering
•    Skärps de nationella klimat- och energikraven
•    Är klimatet kallare, vilket gör energiprestanda särskilt betydelsefull

Nedan följer exempel på renoveringsinsatser som ligger i linje med EU:s och de nationella målen för renoveringsvågen.

Sverige – renovering av miljonprogrammet
Storskaliga renoveringar av efterkrigstidens bostadsbestånd pågår runt om i Sverige, understödda av nationella energieffektiviseringsmål och EU-relaterade finansieringsmekanismer.
Stockholms allmännyttiga bostadsbolag renoverar stora delar av miljonprogrammet (bostäder uppförda 1965–1975), med fokus på energiprestanda, inomhusmiljö och långsiktig förvaltning.

Danmark – energirenovering av offentliga byggnader
Danmark har prioriterat djupgående renovering av skolor, sjukhus och kommunala byggnader för att nå klimatmålen. Kommunala renoveringsprogram, med stöd från den danska energimyndigheten, syftar till att systematiskt minska energianvändningen i offentliga fastigheter.

Finland – omfattande renovering av bostadshus
Finland arbetar aktivt med energieffektiv renovering av flerbostadshus, särskilt från 1960- och 70-talen. Statliga stödinsatser, tidigare administrerade av ARA, har riktats mot projekt som förbättrar energieffektivitet och tillgänglighet i befintliga bostäder.

Norge – uppgradering av befintliga byggnader och digital dokumentation
Även om Norge inte är medlem i EU, är landet nära knutet till EU:s energipolitik genom EES-avtalet. Renoveringsprojekt i Norge ställer i allt större utsträckning krav på digital dokumentation och livscykelperspektiv.

Varför renovering förändrar kraven på dokumentation

Renoveringsprojekt omfattas i allt högre grad av:
•    Rapportering av energiprestanda
•    Klimatdeklarationer (i flera nordiska länder)
•    Underlag för stöd, bidrag och finansiering
•    Krav kopplade till långsiktig fastighetsförvaltning

Europeiska kommissionen betonar att tillförlitlig byggnadsdata är avgörande för att skala upp renoveringstakten och mäta effekterna. Med andra ord beror framgången inte enbart på utförandet – utan på strukturerad, tillgänglig och verifierbar information.

Vad detta innebär för byggbranschens aktörer

För entreprenörer, konsulter och fastighetsägare innebär renoveringsvågen bland annat:
•    Fler projekt i befintliga byggnader snarare än på obebyggd mark
•    Högre krav på dokumentationens kvalitet
•    Ökad betydelse av livscykelinformation
•    Tydligare samspel mellan byggproduktion och förvaltning

Den som betraktar renovering som ”business as usual” riskerar att underskatta både komplexiteten och möjligheterna.

Renovering är där byggbranschen möter framtiden
Sammanfattningsvis är EU:s renoveringsvåg inte ett tillfälligt program – den speglar en permanent omställning i hur Europa bygger, uppgraderar och förvaltar sina byggnader.
För den nordiska byggbranschen är renovering inte längre en nisch. Det är på väg att bli en dominerande projekttyp, där informationskvalitet är en avgörande framgångsfaktor.

Källor

Europeiska kommissionen – The Renovation Wave
https://energy.ec.europa.eu/topics/energy-efficiency/energy-efficient-buildings/renovation-wave_en

Europeiska miljöbyrån (EEA) – Buildings and construction
https://www.eea.europa.eu/en/topics/in-depth/buildings-and-construction