Hur påverkar trenden med smarta byggnader ditt byggprojekt?

Men systemen kräver anpassningar och nya kunskaper hos arkitekter och projektörer.

Begreppet ”smarta hus” brukar beteckna hus som utnyttjar sensorer och övervakning för att reglera inomhusmiljön. De första smarta husen introducerades under 1980-talet, även om teknikens tidiga användning för smarta hem går tillbaka ännu längre till 1960-talet och 1970-talet. På senare tid har klimatsmarta hus blivit alltmer populära, där husen kan optimera sin energiförbrukning genom att reglera temperatur, luftkvalitet och belysning i förhållande till närvaron i huset.

Integrerad och standardiserad informationshantering behövs

Smarta byggnader kräver ofta en annan informationshantering kring byggprojektet. Detta beror på att smarta byggnader involverar en mängd olika tekniska system och enheter, såsom sensorer, styrsystem, kommunikationslösningar och IoT-enheter. För att integrera dessa tekniska system och enheter är det viktigt att ha en strukturerad och organiserad informationshantering kring byggprojektet.

En viktig aspekt är att olika system måste kunna kommunicera med varandra och att datainsamlingen görs på ett smart, framtidssäkrat sätt. Detta kräver gemensamma standarder. Några exempel är EN 16484 och EN 15217 som är europeiska standarder för integrerad styrning och övervakning av tekniska system i byggnader, och IFC (Industry Foundation Classes) som är en standard för utbyte mellan olika programvaror inom byggbranschen. Informationshanteringen bör också klara hela livscykeln för informationen, det vill säga från att den skapas till att den arkiveras eller raderas.

Ett område i fokus och under snabb utveckling

Smarta hus är ett område där tekniken utvecklas snabbt. Detta kräver att arkitekter och byggföretag behöver hålla sig uppdaterade om den senaste tekniken och hur den påverkar arkitektur och design. Smarta hus kräver ofta en flexibel design som kan anpassas efter olika behov och tekniska system. Därför måste arkitekterna inte bara veta hur de olika tekniska systemen och sensorerna ska integreras i byggnaderna, utan de måste även tänka på flexibilitet i designen, så att byggnader kan anpassas och utvecklas över tid. När man räknar på ekonomin i ett smart hus-projekt måste man också väga något högre byggkostnader mot vinsterna i drift- och förvaltningsfaserna.

Byggandet av smarta hus kräver anpassningar i byggprocessen för att säkerställa att tekniska system och enheter integreras på ett effektivt sätt. Detta innebär att de olika tekniska systemen och enheterna planeras och installeras så att de fungerar tillsammans på ett optimalt sätt. Sist men inte minst behövs bra utbildning och begriplig dokumentation och manualer för användarna av smarta hus.

App-styrning och smart teknik även på privatsidan

Smarta hus-teknologin har även gjort det populärt för privatpersoner att integrera smart teknik i sina hem. Även här handlar det om uppvärmning, belysning och övervakning i första hand. Appstyrning av allt från värmepannor till belysning och robotdammsugare har blivit vanligt. Detta innebär förstås också att design och byggnation av privata hus också påverkas. En flexiblare design, integrerade trådlösa nätverk, smarta uppvärmningssystem med solpaneler och mycket mer kräver kunskaper och nya förmågor hos arkitekter, entreprenörer och byggföretag.

Sammanfattningsvis finns det stora vinster att göra, både för miljön och för dem som nyttjar och förvaltar smarta hus. De är både bekvämare och energieffektivare och kan bidra till ett hållbarare samhälle. Den nya tekniken kräver dock utbildning och standardisering för att nå sin fulla potential.